|
Valerio Adami, född 1935 i Italien.
“Adami är den rena linjens mästare", skriver poeten Lasse Söderberg i en betraktelse över den italienske konstnären, som numera nått långt utanför det bördiga slättlandskapet vid kullarna i Bologna där han växte upp. Efter mer än 50 års skapande har han hittat ett eget sinnrikt bildspråk som famnar både framtiden och det förflutna, där egenartade varelser finns i sällskap med historiska personer som franske revolutionspolitikern Robespierre. Andra som Adami porträtterat är bland andra författaren James Joyce och tonsättaren Gustav Mahler. Det vimlar av figurer från litteraturhistorien i hans bilder: unge prins Hamlet sitter försjunken i självmordstankar utanför Kronborgs slott i Helsingör och riddaren av den sorgliga skepnaden Don Quijote ses tillsammans med sin följeslagare Sancho Panza.
Erotiska motiv finns med som ett bärande tema i hans produktion, kvinnor och älskande par i intima stunder målade med mytiskt mättade färger, i stämningsskapande djupröda och olika blåa valörer.
Valerio Adami föddes 1935 i Bologna. I unga år började han intressera sig för att teckna och måla. Redan som 16-åring skrevs han in som elev på Accademia di Brera i Milano, där han studerade och praktiserade måleri mellan 1951 fram till 1954. Sin första resa till Paris gjorde han 1955 och fick som 20-åring möjligheten att möta målarna Roberto Matta och Wilfredo Lam, som inspirerade och uppmuntrade honom att utveckla sina talanger inom konsten. Första separatutställningen hade Adami i Milano 1959. Sedan dess har han haft en mängd utställningar runt om i världen.
Han finns representerad på många moderna museer och i privata samlingar. 1985 visades en separatutställning på Musée National d' Art Moderne, Centre Georges Pompidou med ett fylligt urval av hans skapelser. Till 200-årsminnet av franska revolutionen 1989 fick Adami uppdraget att göra en monumental väggmålning på Théàtre du Châtelet i Paris.
Åtskilliga författare har skrivit texter om Adamis konst, däribland Octavio Paz, Italo Calvino och Carlos Fuentes.
|

|